Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 125748 hits

ERC Starting Grant till Daria Davitti

Fyra forskare från Lunds universitet får ERC Starting Grant. En av dem är Daria Davitti, docent i folkrätt vid Juridiska fakulteten och den första som fått ett ERC Grant på en juridisk institution i Sverige. ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Forskarna och deras projekt har genom peer review-granskning och i

https://www.jur.lu.se/artikel/erc-starting-grant-till-daria-davitti - 2026-05-03

Fakulteten söker postdoktorer i EU-rätt eller mänskliga rättigheter samt i internationell rätt och mänskliga rättigheter

Juridiska fakulteten söker postdoktorer i EU-rätt eller mänskliga rättigheter samt internationell rätt och mänskliga rättigheter. Ansök senast den 1 november 2023. Läs mer om anställningen som postdoktor i EU-rätt eller mänskliga rättigheter. Läs mer om anställningen som postdoktor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Kontakt Jenny Lindskogjenny [dot] lindskog [at] jur [dot] lu [dot] s

https://www.jur.lu.se/artikel/fakulteten-soker-postdoktorer-i-eu-ratt-eller-manskliga-rattigheter-samt-i-internationell-ratt-och - 2026-05-03

Elisabeth Haub Award 2023 till docent vid fakulteten

Docent och tidigare ambassadör Marie Jacobsson och ambassadör Marja Lehto tilldelas Elisabeth Haub-priset för miljörätt och diplomati 2023 för deras centrala roller som främjar miljölagstiftning och politik för att skydda miljön i tider av väpnade konflikter. Ceremonin för Elisabeth Haub-priset för miljörätt och diplomati 2023 för att hedra Marie Jacobsson och Marja Lehto äger rum den 23 oktober.

https://www.jur.lu.se/artikel/elisabeth-haub-award-2023-till-docent-vid-fakulteten - 2026-05-03

Varför du flyr avgör vilken rätt till sjukvård du har

Asylsökande har rätt till hälso- och sjukvård i Europa. Det råder dock otydlighet och oklara skillnader mellan olika grupper. Det visar en ny studie från Juridiska fakulteten. Enligt den Europeiska sociala stadgan har statslösa och flyktingar, som faller under flyktingkonventionens definition, rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som landets medborgare. Men flyktingkonventionens definiti

https://www.jur.lu.se/artikel/varfor-du-flyr-avgor-vilken-ratt-till-sjukvard-du-har - 2026-05-03

Ny monografi inom mänskliga rättigheter

Vladislava Stoyanova, docent i folkrätt och Wallenberg Academy Fellow vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet, har publicerat monografin Positive Obligations under the European Convention on Human Rights (Oxford University Press 2023). Få tillgång till boken i open access via OUP:s hemsida. Läs mer om Vladislava Stoyanova och hennes forskning i universitetets forskningsportal.

https://www.jur.lu.se/artikel/ny-monografi-inom-manskliga-rattigheter - 2026-05-03

Från vattenvärld till fnösktorr planet – Mars geologiska historia kartlagd

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-05-03

Kraftfulla åtgärder brådskar enligt Klimatpolitiska rådets rapport

Klimatpolitiska rådet släppte den 21 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraftfulla-atgarder-bradskar-enligt-klimatpolitiska-radets-rapport - 2026-05-03

Urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-05-03

Aggressiva fiskhonor sätter stopp för parning – kan driva fram nya arter

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-03

Tre matematiker får fina anslag

I år får sexton matematiker totalt 35 miljoner kronor i forskningsanslag genom matematikprogrammet, ett samarbete mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungl. Vetenskapsakademien. Tre Lundamatematiker hör till de lyckliga. Sedan starten 2014 har matematikprogrammet bidragit till att vitalisera svensk matematisk forskning. Varje år ges ett antal matematiker möjlighet att åka utomlands för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-matematiker-far-fina-anslag - 2026-05-03

Huttrande harkrank trotsar vargavintern med värdefull värmestrategi

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-03

Ny DNA-teknik kan hjälpa polisen

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-05-03

Fysiska institutionens forskning bidrar till två nya strategiska forskningsområden

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-05-03

Så påverkar bilavgaser stadens fåglar

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-05-03

Näktergalens extremflyttar genom öknen kartlagda

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-05-03

Fosforbrist kan förvärra klimatproblemen

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-05-03

Internationell lagtävling i naturvetenskap hålls i Lund

Den 2–9 maj välkomnar Lunds universitet naturvetenskapliga talanger från hela Europa. Ungdomar från 23 länder ska då delta i European Olympiad of Experimental Science (EOES). Att samarbeta lär bli ett vinnande nyckelord. EOES är en europeisk tävling i naturvetenskap. Alla tävlingsmoment bygger på experimentellt arbete i laboratoriemiljö, och eleverna tävlar i lag istället för individuellt. Tävling

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-lagtavling-i-naturvetenskap-halls-i-lund - 2026-05-03

Marksvampar avgörande för öars återhämtning

Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mellan Hawaii och Samoa. På senare tid har naturvårdare arbetat med att ta bort Palmyras främsta oönskade inkräktare, nämligen kokosnötsplantager. Syftet är att det viktiga regnskogsträdet Pisonia grandis ska kunna återetablera sig.Men en ny forskningsstudie visar att det kanske inte räcker att enbart befria at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-05-03

Allt ljus på den mörka sektorn

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk materia och kanske ledtrådar om mörk energi. I mi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2026-05-03